Pwnage like us.

Once nerd, always nerd.
Man kommer inte ifrån det. Det går faktiskt inte! Man försöker, men man halkar dit igen. Det är inte så att jag är beroende, för det är jag inte. Verkligen inte. Däremot kommer man på vad det var som gjorde det roligt från början, och så ger man det ännu en chans. Jag har, hör och häpna, börjat levla en karaktär på Dunemaul (eu), där de två vänner som från början fick mig att börja spela, spelar idag. Det är inte så att jag övergett Sylvanas helt, nej nej. Men jag tar en paus därifrån och håller mig lite undan allt det den påminner mig om. Saker jag inte längre tål och helst vill förtränga, och aldrig behöva konfronteras med igen. Därför är detta en liten nystart. Jag har börjat på två olika charachters, men jag har inte bestämt mig vad jag ska köra på; shadowpriest eller hunter.

Okej, no more nerdness. Något annat istället; Jag längtar tills nästa helg, då det är valborg, och vi ska FEZTA. Nice nice. Och så längtar jag tills den 29:e maj, då vi ska fira Offer och han ska dricka för första gången. Det blir något det, haha! Imorrn ska jag åka till Hagfors och spela brännboll med mina vänner och alla jag känner (nåja, mycket folk iallafall, säkert många som jag inte känner). På måndag ska jag och Malin till Karlstad och se 17 again, som Malin vann biljetter till, och så ska jag försöka hitta mig nya piercingsmycken också...Och någon dag snart måste jag ta mjukglasspremiär! Herregud vad sugen jag varit på glass idag!















I brist på andra bilder blir det några äldre mobilbilder.
Det kan kanske vara kul att se lite sådan skit ibland också.



And shepherds we shall be, for thee my lord for thee.

Jo men visst. Jag sitter här på historialektionen och multitaskar. Det är jag ju nästan bra på. Jag skriver här, samtidigt som jag skriver inledningen på min kontrafaktiska uppsats om Adolf Hitler. Hm, muntrare ämne kan man ju hitta. Iallafall, snart är det mat vilket är bra för jag är hungrig (igen)!

Igår kväll umgicks jag med Malin, Haidie och Offer. Vi spelade uno och gjorde inte så mycket, men det var kul. Haidie och Malin letar lägenhet i Göteborg och håller på. Det är inte utan att jag känner mig stressad. Jag vet att jag inte behöver stressa eller något, men jag känner ändå att jag borde komma på vad jag vill göra med mitt liv snart. Jag har lite små idéer om vad jag ska göra men helst skulle jag ju vilja ha lite planer. Det blir väl sista i minuten, som vanligt. Jag har inte riktigt känsla för planering och sånt, tror jag. Men, livet har bara börjat och vi får se vart det tar mig! (Bullshit, det känns som om mitt liv snart är slut, jag har ju levt hur länge som helst och ser inte min framtid - Nej, fy! Tänk positivt.)

I övrigt så vill jag ha sommar, tack! (Vem vill inte det? MAINSTREAM!)Festival, mjukglass, bad, tältning och mycket mer! Ta mig till sommar!





Min Kisse och moder last summer.


































Nerdness.

För några dagar sedan var jag fast besluten om att aldrig mera spela Wow. Jag är så less på det! Men inte om jag har någon att spela med. Just nu spelar jag med Malin. Jag spelar på min Draenei hunter.



Stöni - Gezim




Porträtt.



 Porträtt 
Tema: Sorg.
Modell: Fanny Nilsson.


Parafras.




Min tolkning av Milton H. Greene's bild av Marilyn Monroe;




Malin Monroe.

(Om du inte gillar att jag la upp bilden; säg till så tar jag bort.)

I rest when I die.


Identifyed.

He's got his halo and wings
Hidden under her eyes
But he's an angel for sure
He just can't stop telling lies
But it's too late for her love
Already caught in a trap
Her angel's kiss was a joke
And he is not coming back

Because heaven sends and heaven takes
Crashing cars in her brain
Keep her tied up to a dream
And only he can set her free
And then she says to me

Kill me now, kill me now, kill me now, kill me now
Kill me now, kill me now, kill me now, kill me now


Yeah he's got a criminal mind
She's got a reason to pray
He life is under the gun
She's got to hold every day

Now she just wants to wake up
Yeah, just to prove it's a dream
Cause he's an angel for sure
But that remains to be seen

Because heaven sends and heaven takes
Crashing cars in her brain
Keep her tied up to a dream
And only he can set her free
And then she says to me

Kill me now, kill me now, kill me now, kill me now
Kill me now, kill me now, kill me now, kill me now


Stupid on the streets of London
James Dean in the rain
Without him it's not the same
The same, the same, but it's alright

Because heaven sends and heaven takes
Crashing cars in her brain
Keep her tied up to a dream
And only he can set her free
And then she says to me

Kill me now, kill me now, kill me now, kill me now
Kill me now, kill me now, kill me now, kill me now

Again and again

Polen summary;

Resan till Polen var i sin helhet bra. Även om somligt folk betedde sig ungefär lika moget som en grön banan. De tjatade om att vi (som är ett år yngre) var så små. Jag skulle vilja påstå att vi är mognare än de någonsin kommer att bli. Då kan man ha i åtanke att jag är ungefär 11 mentalt, men det är inte riktigt sådan "mogenhet" jag pratar om. De var verkligen så himla respektlösa att jag aldrig mött maken, tror jag. Just ordet respektlös har, som Natalie sa, använts så mycket under veckan vi var i Polen att vi aldrig kommer behöva använda det igen. Jag fick under hemresan höra att de skämdes och ångrade sig, vilket iallafall fick mig att se dem som människor igen.

Något som jag ser att jag har glömt är att berätta om BÅTFRUKOSTEN på vägen ner. Oh så gott! Det var ett sådant tillfälle att man önskar att man aldrig ska bli mätt! Där fanns hur mycket frukt som helst, bröd, yoghurt, bacon, croissanter (<3) och allt du kan tänka dig - underbart! Frukosten på båten hem var också god, men mera matig, och inte alldeles lika himmelsk!


Krakow.

Dagen efter besöket i Auschwitz drog bussen iväg runt nio. Vi skulle spendera dagen i Krakow, och det blev i sanning en mycket bra dag. Först stannade vi i de judiska kvarteren och tittade på bland annat en synagoga och platser från inspelningen av Schindlers list. Sedan stannade vi vid slottet Wawel och gick därifrån till ett stort torg. Vi åt världens godaste pizza, såg nunnor och en kyrko-interiör som fick mig tårögd, köpte presenter och alkohol och posade på lejon.



Schindler trappan.



Marre posar på lyon.



Sjävdistans är det bästa du kan ha.



Dramatisk, inte sant?


Där var så många duvor att du(va) inte kan föreställa dig!



Haidie hade köpt körsbärscigaretter.
(Nattis95)





Han var så hysteriskt rolig!
Han hade olika tutor och saker och om man la pengar i hans skål så tutade han.
Lättroade; Ja.
Vi gick dit två gånger.



Vi betedde oss som tvättäkta turister.



BEST.PIZZAS.EVER




KL Auschwitz I & KL Auschwitz II Birkenau

På tisdagen var det alltså dags för resans mål: KL Auschwitz. jag hade inga direkta förväntningar inför "besöket", men lite nervös var jag allt. Jag var också lite rädd att endel av våra...reskamrater (treåringar är ett ord som passar bättre, men iallafall) skulle bete sig som svn även där, men så pass mycket vett hade de tydligen.

jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det hela, det var så stort och så mycket att ta in. Tänk dig att du tittar på något som är så stort att du inte kan fånga allt med en blick, och inte se vart det slutar. Föreställ dig sedan att något är ännu större än så. Ha sedan i tanken att det du ser är litet, i jämförelse med hur många människor som hölls fågna där på en och samma gång. Då ser du det.

Jag hade trott att jag skulle få jättemycket ångest och må jättedåligt av allt det jag fick se, men faktum är att jag väntar fortfarande på mitt sammanbrott. Det känns nästan ännu  hemskare; Att inte känna någonting alls. Kanske kommer jag om många många år vakna en natt och skaka av gråt för att jag tänker på allt jag såg. Time will tell.

Om det blir en resa dit nästa år ska jag följa med en gång till. Dels för att jag blev så kär i Polen, och els för att våran guide hade så brottom och sprang igenom allt så att jag känner att jag inte fick se allt. Jag tycker att de som kan ska ta chansen att åka och se Auschwitz. Även om jag inte fått det väntade sammanbrottet så har det gett mig en (ännu) djupare förståelse för människans ondska. Man kan känna sig lite närmare förståelsen att det faktiskt har hänt, och förstå att man måste göra allt i sin makt för att förhindra att det händer igen.



































Jag har fler bilder men jag har inte hunnit sätta mitt namn på dem än så jag lägger inte upp dem än.

RSS 2.0